Oh Runaway Searching for what's inspiring in life

Kids

Vem (levande eller död) skulle du helst vilja dricka te och prata med för en stund? från Beatrice Hallberg
 
 
Min första tanke är att jag borde välja någon författare att skriva om här men den första som kommer upp i mitt huvud är Andrew Vanwyngarden, ena halvan i MGMT. Dels för att jag älskar MGMT's musik, dels för att han är den snyggaste killen jag någonsin sett och dels för att han verkar hög hela tiden. Ser man på intervjuer verkar han som en väldigt karismatisk person, ser man på musikvideor verkar han vara extremt flummig. Det tilltalar mig. Kanske borde ändra "dricka te och prata med" till att röka på, hehe.

Hårmisshandel

 
Det är på tiden att jag snart bör göra ett before I die inlägg för sådana är så himla kul att läsa och inspireras av. Förra lördagen drog jag nytta av Stockholms kulturnatt och såg på månens kratrar genom ett stort teleskop vid observatorielunden eftersom att det var gratis och öppet hela natten/kvällen. Att se på himlen från ett teleskop har varit på min before i die lista sedan den skapades. Likaså har jag velat färga mitt hår ljusrosa väldigt länge. Jag var påväg förra året i mars men då blev det blått som himlen istället. Nu har jag i alla fall tagit initiativet eftersom att det var så härligt att kunna pricka av en sak på listan, så varför inte en till sådär i farten?
Problemet är dock att jag har haft mörkbrunt hår och för att den rosa färgen ska synas så krävs det att jag har platinablondt. Har nu blonderat det två gånger, totalt 14 toner eller vad man nu säger, och det är fortfarande för mörkt. Mitt hår gråter men jag vill så gärna ha rosa hår. Just nu är det lite som en morot/spaghetti. Vill väldigt gärna skriva yolo nu för det är min enda ursäkt när jag står och kletar i blekningsmedel i håret. 

Fram tills nu

 
Tid för reflektion är väl nu då man byter vinterkappa mot jeansjacka. Vintern försvann sådär snabbt igen, jag minns knappt hur den började. Vart var jag när den första snön föll? Jag frågar mig själv vad jag gjort hela vintern men jag vet inte. Kanske tappade jag mitt medvetande någonstans mellan alla bussturer fram och tillbaka på kvällarna lyssnandes Kurt Vile. Jag har legat vaken om nätter på mitt golv, stirrandes (tycker mer om att säga gazing men ska inte byta språk här) på mitt stjärntak och alldeles outgrundlig innombords.

 
Jag har i alla fall lysnat på bra musik.
 
 
Pratat med rolig Strand of Oaks trummis med Ebba och gjort en instagram middag med Fannie.
 
 
Varit någon slags Marie Antoinette och Birgitte Bardot.
 
 
Åkt bil långt och snabbt
 
 
Jag hittade mammas prickgrejer som hon köpte när hon bodde i Indien som barn, och min gata har varit blå och kall. Men jag tycker om det blåa, som ett hav ovanför våra huvuden.
 
 
Har fikat och fotat och pulsat fram i snö. Ja nu saknar jag snön lite faktiskt, men jag klarar inte riktigt av vinterns instängda känsla. Jag är glad att det är över, jag är glad att det ligger bakom mig. Nu ser jag fram emot att äta jordgubbar i gräset, gå barbent, fota i motljus utan att frysa om fingrarna, läsa i ett träd, gå på Hultsfred, inte behöva lägga mig om kvällarna och allt det där jag inte riktigt vet om än.

Frågor från Clara

Vad vill du göra i vår?
Hångla, fota, springa och kanske odla något grönt och skört på en fönsterkarm.
 
Vilket gymnasium har du valt och hur visste du vad du ville välja?
Jag har valt sam sam på Södra Latin. Två nära vänner till mig går där och dem verkar ha det så himla bra och jag vill gå i en skola som det faktiskt är kul att gå till. Så är det inte riktigt nu. Tyvärr ligger intagningspoängen äckligt högt om man jämför med mina betyg, men jag kämpar på.
 
Bild från Spanien

Vilka länder skulle du helst vilja besöka och vad skulle du vilja göra i dem?
Åh då skulle jag vilja säga Australien, Japan, Nya Zeeland, Brasilien, USA och Indien. Det självklara svaret är såklart att fota, jag vill så gärna fota allt vackert jag ser och dela med andra.
 

Te eller kaffe?
Te alla gånger. Vågar inte dricka kaffe av rädsla att bli sådär koffeinberoende för jag tenderar lätt att missbruka saker.
 

Varifrån får du all din inspiration?
Det är lite som när man bakar eller som fotosyntesen. Låt musik rinna genom min kropp, låt mig promenera i skogen och kisa mot solen så växer det något. Jag vet inte hur det går till. Annars tycker jag att det är väldigt inspirerande att diskutera saker med andra, det leder mig lätt till andra vinklar och synsätt och plötsligt har jag en bild på min näthinna som inte går att få bort förrän den är tagen med en kamera.
 
Hur ser din favoritfrukost ut?
Nu borde jag ju ha en såndär frukostbild (är det inte lite så att man måste ha haft ett frukostinlägg för att bli accepterad i bloggvärlden?) men det har jag ju inte. Jag tycker om att göra en smoothie på helgmornarna men det kanske är lite för enkelt. Nej, annars bakar Ebba väldigt goda scones och dem är väldigt bra att starta dagen med.

This Bright Flash

 
 
Som jag skrev i inlägget under så filmade jag för musikvideon till M83's Midnight city igår. Dock kunde jag inte hålla mig och klippte ihop en version till This Bright Flash av samma band. Till Midnight City videon behöver jag filma en massa mer men This Bright Flash är mycket kortare och dessutom slängde jag slängde in några klipp från när jag filmade Ebba på hennes landställe. Har inte riktigt lärt mig det där med att få till fina färger och lager på iMovie (kan man ens få till så?) så jag hoppas att ni kan förbise mina okunskaper i videoredigering. Kram!

Midnight city

 
Igårkväll sprang jag runt i stan med Fannie och filmade för videon till M83's Midnight City.
 
 
Jag hade på mig min fina hatt.
 
 
Och helt perfekt ljus för att filma och den mest utsökta utsikten över Stockholm.
 

 

Om brev


Det är flera av er som undrat hur många brevvänner jag har, hur jag hittar dem och vart dem bor. Så varför inte slänga in ett mysigt brevinlägg?
 
 
Jag har mysiga brevvänner från San Francisco, Santa Barbara, Michigan, Skåne, Singapore, Sydney och Tasmanien (en ö söder om Australien).
 
 
Att skriva brev är fruktansvärt underbart. Det blir som ett osynligt band som knyts över havet när man delar sina hememligheter gömda i brev med flera frimärken och por avion/prioritaire märken. Jag tycker om att skicka med bilder för jag vill visa dem jag skriver till hur det ser ut i mitt huvud. 
 
 
Jag brukar också rita teckningar att skicka med.
 
 

Låter pennan dansa över sidorna i min brevskrivarbok.
 
 
Ibland skickar jag vykort också, som detta 3D vykort med månen som jag köpte på Naturhistoriska Riksmuseet.
 
 
I denna fina sak samlar jag gamla kuvert som jag snott hos min mormor (ni vet sånna där med fina ränder på sidan) och låter dem vila innan dem skickas iväg.
 
 
Bäst med att ha en brevvän är såklart att få hem hiskeligt fina brev där folk berättar om saker som får det att pirra i magen.
 
 
Och poststämplarna är ju också sådär lagom fina så att man skulle vilja rama in varje brev/vykort och sätta upp på väggen.
 
 
Jag hittade mina brevvänner på instagram genom att be folk att maila en kort presentation om dem själva till mig. Nu kanske det inte är så att alla har den möjligheten men det behöver ju inte betyda att man inte kan skaffa en trevligt person att skriva brev till för det. Om du hittar någon trevlig person på internet (blogg, instagram, tumblr vad vet jag), var inte rädd för att fråga! Innan jag kom på iden med att fråga på min instagram hittade jag av en slump en flicka på instagram som hade likadan musiksmak som mig, vi skrev kanske två kommentarer till varandra och sen frågade hon mig om jag ville bli hennes brevvän. Varför inte tänkte jag? Jag tror att folk i de flesta fall bara blir smickrade av att få en sån fråga. Annars kan man söka på #penpals på tumblr och det kommer upp en massa resultat av folk som söker brevvän. Till er som ger er på att leta reda på en: lycka till!
 
Uppdaterar inlägg med tips från Saga
 

Jag har ett megafantastiskt tips till alla som vill ha en brevvän! Kolla Sandra Beijers blogg {rodeo.net/niotillfem}. Hon har gjort ett inlägg som heter "brevvänner", där har många hundratals fina människor som söker en brevvän kommenterat en liten presentation av sig själva. Det är bara att skriva till någon man tycker låter intressant :}

 

del II

Vad gjorde dig glad och ledsen idag? från Mirjam
 
 
Det finns rätt mycket att vara glad för idag faktiskt. Igår var det instängt och det kändes som i november då livet står stilla men idag är himlen blå och luften ljummen. Att Håkans skiva har släppts idag gjorde mig glad, att jag lagade god vegomiddag gjorde mig glad, att jag tog av mig kappan påväg hem från skolan för att det var så varmt gjorde mig glad. Lite ledsen är jag över att jag inte var på Håkans signering idag eftersom att jag måste göra läxor, men sånt är livet.
 
(ps. är det inte världens finaste skivomslag?)

En fråga från Eva

Hur vill du att ditt liv ska se ut om tio år?
Hur tror du att det ser ut?
 
Det är en ganska bra fråga, för jag är en såndär som tycker om att planera saker. Att skapa spellistor, skriva in i kalendern, räkna ner dagrar ja allt som är i framtiden tycks bra mer attraktivt än där jag är nu.
Frågorna går ihop, jag tror att jag på något sätt kommer hamna dit jag vill. Kanske är det min ungdoms naiviet som får mig att tro så, men jag känner å andra sidan en väldigt stor trygghet i att jag velat samma sak ända sedan jag varit liten med min framtid.
Jag satt i en bil en sommarkväll påväg hem från min farfar. Min pappas sida är väldigt kreativ; en ständig lukt av terpentin i ett hus där väggarna är fyllda av tavlor, bokhyllor längs väggar och en bok om en färghandlare som gick vilse skriven av min farfar. En stor trädgård där man kan plocka bär och lukta på rosor och hela tiden uppmuntras till att tappa bort sig själv i det gröna, skapa historier kring allt runt om kring. Den kvällen, i bilen på väg hem, berättade min farbror om en bok han höll på att skriva. Bokstäver som bildade ljud i munnen var något helt nytt för mig då, trots det visste jag att det var något viktigt och kul. Då bestämde jag mig för att jag också skulle skriva en bok. Jag ville hålla den i handen, känna tyngden, räkna sidorna. Jag ville skriva.
Jag vill skriva.
 
Jag har väldigt svårt att se mig själv i Sverige i framtiden. Jag tycker om Sverige men Sverige är litet, mörkt och kallt och får mig att krympa, se livet som en tunnel med dovt mörker längs sidorna och endast i framtiden ett ljus. Efter studenten vill jag skaffa mig ett boende i Melbourne. Jag vill fota, lära känna en ny värld och forma den runtom mig. Jag vill sitta uppe mitt i natten, i en stad där jag inte känner någon, på en kontinent jag inte känner någon, och skriva. Jag vill skriva jag vill skriva jag vill skriva.
Visst inser jag att det är ett liv som inte många kan leva, man jag har väldigt svårt att se mig själv göra något annat. Det är precis som när man är kär, allt annat blir bara otänkbart. Och när min kärlek till att skriva och att se bilder i huvudet att sedan fota funnits där så länge, rotat sig så djupt i mig, känns det ännu tryggare. Jag antar att ni också har upplevt en sådan här konstant kärlek.
 
Om 10 år är jag 26 år. Då är man vuxen. Då kan man göra vad man vill. När jag är 26 hoppas jag att jag arbetar med något som innefattar att skriva och att fota. Världen är fri om du har pengar och pengar är tid därför tror jag att jag lyckats ta mig härifrån. Kanske har jag hittat en pojke att bo ihop med. Där hamnar min framtid tillslut.

 
Avslutar min text med två bilder på mig själv, om ni vill hjälpa min trubblande själ att välja om jag vill go 60's eller 70's vore det väldigt uppskattat. Vad tycker ni är finast?
 
 

den perfekta boken

 
Så fick jag en Moleskine tillslut. Rätt i handen och pappret helt perfekt att låta orden rinner över.
 
 
Jag skriver hemiga meddelanden till mig själv i den.
 
 
Målar lite smått.
 
 
Klistrar in favoritbilder.
 
 
Och viktigast av allt; the bucket list. Mitt livs uppdrag/mening/äventyr. Hur kittlande är det inte att kunna planera sin framtid?
 
 
I måndags fick jag ett hemmagjort kuvert med ett fint brev och bilder från Jerusalem och London av en viss Frida som jag saknar väldigt mycket.
 
 
En suddig bild på min vägg och en mindre suddig bild på ett instruktionsblad som jag hittade på Naturhistoriska riksmuseet efter att jag promenerat runt i ett stort växthus och luktat på sommaren. Kartan över stjärnhimmelen kostar 150 ifall någon skulle få för sig, och herbariumhäftet var gratis.
 
 
Och idag är det fredag och det firas med hembakade kakor och mys.
 
Ps. nu börjar jag knepa ihop inlägg till frågestunden

Ride

 
Snart beger jag mig in till stan med Fannie för att gå på Lana del Rey. Som jag längtat! Tyvärr får man inte ha med sig systemkamera vilket krossar mitt hjärta, särskilt eftersom att min mobil är aningen trög och gör alla bilder suddiga. Någon mer som ska dit?

White lies

 
I torsdags fotade jag några bilder åt Fannies systers projektarbete. Hon hade hade gjort två fantastiskt vackra klänningar, den ena i bubbelplast och den andra i papper.
 

Jag var Marie Antoinette

 
Igårkväll hade jag mitt lilla prinsessparty. Jag knåpade ihop denna makalösa Marie Antoinette-frisyr och satte i två fjädrar som jag köpte hos en florist.
 
 
Vi drack te, tände ljus.
 
 
Var prinsessfina.
 
 
Jag hade min mammas vintagehalsband på mig.
 
 
Viktor var isprinessa och hade med sig en fantastisk krona med lysande snöflingor.
 
 
Fina smycken.
 
 
En egyptisk prinsessa, eller något i den stilen.

 

Om att filma något som nästan ger en epilepsi

Två inlägg under här har jag lagt ut Baptism videon som spelades in en såndär tråkig tisdag i februari. Jag skulle egentligen bara fota, och för att få det bästa ljuset ställde jag in fokus när rummet var upplyst, släckte allt ljus och fotade sedan med endast kamerablixten. Imed att Fannie hela tiden bytte pose hackades rörelserna upp och det var äckligt vackert att se genom sökaren. Tyvärr kan jag inte filma med min kamera men det kan Fannie. Så vi filmade in. Allt är improviserat och jag har i de flesta fall inte en blekaste aning om vad vi gör. När vi flyttade om lådor för att kunna fota mot en helt vit vägg dök lite låtsasblod upp, varför inte?
 
Nu såhär i efterhand ser jag det som en kompensation för att vi inte gick på Crystal Castles den 9 mars.
 

Vårutflykt

Jag har varit på snabbvisit på Ebbas landställe i Norrtälje, tre bussar iväg. Hade det inte varit för allt skolarbete hade jag gärna stannat längre. Kort och gott bestod mitt besök där av att äta så mycket onyttigt som möjligt och fota och filma lite. Och visst var det mysigt! Vackrast var natten som var stjärnklar. Jag la mig i snön när klockan slagit en bit över midnatt och lyssnade på Melodies & Desires av Lykke Li och bara sögs upp, snurrades iväg.
 

Min profilbild

Julia

Stockholm

To startpage

Subscribe

Seasons