Oh Runaway Searching for what's inspiring in life

Explodera Stockholm

Igår var en overkligt vacker dag. Ja ni kan ju lista ut varför. Solen sken över Stockholm och helt plötsligt satt jag på en gammal spårvagn (jag visste inte att dem faktiskt fortfarande användes i kollektivtrafiken) och lyssnade på Evert Taube med Håkan samtidigt som jag åkte längs vackra Strandvägen och kände att trots allt som tyngt ner mig sista tiden så kan jag stå upp. Stå upp rakryggad och känna att livet går vidare.
 
 
Jag hittade till Skansen och till mina vänner i vimlet. Där började det klassiska väntandet när tiden tappar all reson som inför alla konserter. Jag kände mig lite vimmelkantig och väntade in allsång och håkan sittandes.
 
 
I all hets inför bussen till stan drog jag på mig ena strumpan ut och in, som tur är syns inte sånt när man har strumpor som är glittriga på både in och utsidan. Knasigt livet är ibland. Och så den vackra spårvagnen som jag var tvungen att smygfota.
 
 
Sen så rann tiden ikapp och plötsligt stod han på en arms avstånd och sjöng Du är snart där och det var så vackert att tårarna hittade sig till mina ögon. Ja ibland är livet fint minsann. Ibland står man i en folkmassa och sjunger dem där raderna man kan utantill så väl för dem funnits med en så länge och överallt. Nu måste jag bara ta och boka min biljett till popaganda så jag kan få en bit lycka till.
 
I morgon stiger jag upp i gryningen och tar ett tåg ner till Malmö och Frida som jag inte träffat på ett halvår. Ska bli så otroligt kul! Har laddat med engångskamera och gjort upp fina planer. Berättar och visar allt när jag kommer hem på söndag. Carpe diem ta hand om er stor kram från en euforisk Julia som vet att hon upplevt sommarens bästa vecka innan den ens är över.

Comments

New Comment


Won't be published



Min profilbild

Julia

Stockholm

To startpage

Subscribe

Seasons