Oh Runaway Searching for what's inspiring in life

Höstrum

 
Jag gillar den här tiden på året. Man har precis börjar komma in i skolpulsen och hittat tillbaka till sina rutiner. Jag väljer att åka tåget till skolan istället för att gömma mig i tunnelbanans mörka tunnlar för att kunna se höstens alla stadier swischa förbi rutan. Istället för att ta min vanliga tygpåse till skolan väljer jag min Mulberry-väska eftersom den känns mer höstig (tygpåsar känns så mycket spontanutlykter sena sommarkvällar när man bara snabbt måste slänga ner nycklar, mobil och hörlurar i väskan för att bege sig). 
 
 
Höst betyder ju givetvis också böcker. På senaste tiden har jag frossat i biblioteksporr på tumblr, pinterest och pluggeftermiddagar på Stockholms Stadsbibliotek. Jag har tänkt att jag vill skaffa en bokhylla/täcka en hel vägg av böcker men just nu känns det väldigt orealistisk så jag nöjer mig helt enkelt med att försöka förvandla mitt rum till en slags levande bokorganism med böcker lite överallt. 
 
 
På mitt nattduksbord till exempel. Vid början av varje höst tycker jag om att börja på en ny bok som liksom blir utsedd till denna hösts bok (även om man läser flera böcker under en höst). Förra året var det Kafka på stranden av Haruki Murakami som fick sällskapa med mig när Hötorget, Rådmansgatan och Odenplan passerade någonstans i ögonvrån när jag var påväg till min tyskalektion varje onsdagsmorgon. I år är det istället Det röda fältet av Mo Yan som införskaffades för en femma på loppis några veckor sen. Det är första gången för mig som jag läser Yan så det blir spännande. 
 
 
När jag ändå är inne på böcker (lätt ämne att försvinna i) måste jag nämna att jag var på kaffe hos min mormor häromdagen och fick med mig tre riktigt gamla böcker hem (klassisk mormorgrej att pracka på en med saker). 
 
 
Till exempel en riktigt gammal bibel tryckt 1853. Min samling med gamla böcker börjar gå från "en liten samling som pryder fönsterbläcket" till en mer gedigen samling. 
 
 
En dag under lunchrasten gick jag förbi Odengatan och köpte en G-sträng till min fiol på en mysig fiolbutik. Jag tyckte förpackningen var lite gullig. 
 
 
En annan bra sak med hösten, förutom att böcker liksom blir mer attraktivare, är att kreativiteten går igenom någon slags reinkarnation. Det är som att kalla mornar, tung dimma och gula björklöv sänder ut som små heroinkickar av kreativitet som sprudlar genom kroppen för jag blir alldeles pirrig bara jag tänker på att få sätta mig ner och ta fram mina oljefärger och låta penseln leda vägen eller tanken på att få lägga handen runt min kamera och känna dess tyngd. 
 
 
Mitt rum har också börjat fyllas av små post it's som jag ska försöka få ihop till någon slags historia. Än så länge är det bara olika fragment som jag skriver upp när de slår mig. 
 
 
Jag var på en höstpromenad med min vän Sofia och vi snattade murgröna som växte på ett staket. Det är väldigt fint att sätta sticklingar i olika vaser och hoppas på att det börjar växa ut rötter. 
 
 
En annan mysig höstgrej är ju att man äntligen kan börja ha på sig långärmat. Som jag längtat! Här är en nyinförskaffad skjorta/blus som jag köpte på loppis för en tjuga. Nu inväntar jag kallare dagar så att jag kan börja klä mig i mjuka, stickade tröjor och gömma mig bakom varma halsdukar när det blåser kallt. 

Lördagsutflykt

 
Jag och Viktor kom på att vi ville göra en liten mysig utflykt i lördags, och med lite inspiration från bildarna i min skola som var på studiebesök några dagar tidigare, bestämde vi oss att bege oss till Carl Eldhs Ateljémuseum en kort promenad från Vasastan. 
 
 
 
Sedan mitt besök på Glyptoteket i Köpenhamn tidigare i år har min kärlek för den delen av konsten som skulpturer representerar ökat, bland annat därför jag blev så himla glad när jag hittade en liten kopia av Venus de milo på en second hand loppis i början av sommaren (som jag nämnde i tidigare blogginlägg). 
 
 
Jag känner att nu när jag börjar babbla om Glyptoteket kan jag lika gärna slänga in några bilder. Det var helt fantastiskt att få ströva runt där inne (gratis för studenter också om jag minns rätt!) och studera skulpturerna. Förutom att de är otroligt vackra är de ju gjorda med en extrem precision vilket är otroligt imponerande. Om ni är i Köpenhamn - ta en sväng förbi Glyptoteket helt enkelt. 
 
 
Min egna Venus de milo som pryder min fönsterkarm fick dyka upp här också (ursäkta min tjatighet, tycker bara att hon är så fin). När jag börjar tänka efter inser jag att jag faktiskt sett den riktiga skulpturen på Louvren. Louvren är också ett museum ni måste besöka om ni inte redan gjort det. Till skillnad från Glyptoteket är Louvren inte gratis och så stort (och har otroligt många besökare en typisk turistdag) att det är svårt att se allt under ett besök. Men ett besök är det värt alla gånger. Jag hoppas verkligen att jag tar mig till Paris snart och då blir Louvren ett givet återbesök.
 
 
Givetvis tog jag med min kamera eftersom jag hade en känsla av att det skulle vara en riktigt fin plats att fotografera. Tyvärr lyckades jag och Viktor komma dit när stället smockade av pensionärer som skulle gå runt och långsamt studera skulpturerna, ställa frågor till guiden, fotografera allt och stå ivägen när man skulle försöka fota. Vi väntade ut de flesta och gjorde oss beredda att ta dagens instabild :))) känner mig så töntig när jag skriver detta, men det är ju så det är. 
 
 
Kolla så söt. 
 
 
Efter museibesöket tog vi en promenad till Observatorielunden där vi satte oss i skuggan och tog en fika. På vägen dit tog Viktor några foton på mig men det gick inte så bra när jag hade förkylningspåsar under ögonen och allmänt svårt att få ansiktet att funka. Så såg min lagom fina lördag ut och nu är jag redo för regn och ruggiga kvällar då man bara vill krypa upp i soffan med en kopp te och en tjock bok. Och drömmar om vår i Paris för att klara sig igenom höstrugget när det börjar bli jobbigt <3 (ja, för nästa vår är jag 18 och då kan ingen stoppa mig ifrån att resa och jag har sparat pengar i snart fyra år och ska jobba under hösten/vintern endast för att spara ihop mer resepengar och det hoppas jag att ni också gör)
Min profilbild

Julia

Stockholm

To startpage

Subscribe

Seasons